"Schäfervinglighet" är en vardaglig benämning för myelopati.
Ordet myelopati betyder ordagrant "märgsjukdom". Med märg menas
i detta fall ryggmärgen. Myelopati uppträder hos medelålders
till gamla hundar (5-12 år) av storvuxna raser. Schäfern är den
ras som oftast drabbas och även med hänsyn tagen till det stora
antalet registrerade schäfrar är frekvensen hög.
Myelopati ger svajiga och styltande bakbensrörelser som
successivt förvärras. Rörelserna blir osäkra och trevande,
känsel och reflexer försämras. Knäskålsreflexen hos drabbade
hundar är oftast helt borta men kan i enstaka fall i stället
vara kraftigt överdriven. I hastig rörelse rakt framåt kan
symtomen vara obetydliga men i långsamt tempo blir den bristande
finmotoriken påtaglig. Ett typiskt symtom är att när hunden
skall vända blir den efter i rörelsen så benen korsas. I
slutstadiet kan hunden falla omkull när den skall ändra
riktning. Sent i förloppet påverkas svanshållningen så att
svansen hänger. Musklerna förtvinar och hunden kan till slut
inte resa sig. Svårigheter att hålla avföring och urin hör till
slutstadiet. Sjukdomen är inte smärtsam. Ingen behandling finns.
Symtomen orsakas av en degeneration (nedbrytning) av nerverna
till bakbenen och bakre kroppsdelar.
Sannolikt har en sjukdom som är så uppenbart rasbunden en
ärftlig komponent. (Källa: www.skk.se)
